Kanelbulle — 350 kcal

Kanelbullen är så viktig för svensk kultur att den har sin helt egen helgdag — den 4 oktober, Kanelbullens dag — som firas med miljonförsäljning i bagerier och fikapaus på alla arbetsplatser. Den dök upp i svenska bagerier på 1920-talet när kryddor blev överkomliga, och har sedan dess blivit grundpelaren i fikakulturen. Med 350 kcal per styck (per 100 g), 5 g protein, 12 g fett och 52 g kolhydrater (varav 20 g socker) är den inte hälsokost, men ingen påstår heller det — det är njutning i sin renaste form.

Vad innehåller det

Kanelbullen bidrar med 1,8 mg järn (13 % DV) från vetemjölet, 40 mg kalcium, 12 µg selen (22 % DV) som antioxidant, och 0,15 mg tiamin (vitamin B1) som hjälper energiomsättningen från kolhydrater. Natriuminnehållet (280 mg) kommer från salt och bakpulver. Kanel innehåller dessutom polyfenoler, men mängden i en bulle är för liten för medicinsk effekt — det handlar om smak och lycka, inte kost.

Så lyckas du

Degen ska vara rik på smör och kardemumma — det är kardemumman som skiljer en svensk bulle från en amerikansk cinnamon roll. Låt degen jäsa långsamt, gärna i kylen över natten, för djupare smak. Kavla ut tunt, bred på rumsvarmt smör blandat med socker och kanel, rulla ihop och skär i 3 cm tjocka skivor. Jäs på plåten tills de nästan rör vid varandra. Pensla med ägg och toppa med pärlsocker. Baka på 225 °C i exakt 8–10 minuter — en minut för mycket och de torkar, en minut för lite och de sjunker ihop. En kanelbulle ska vara kladdig i mitten och lätt gyllene utanpå. Ät den nybakad med en kopp bryggkaffe — det är fika i dess mest fulländade form.